måndag 24 september 2018

Laigfålkis dag

Solen skiner, men det blåser kyliga vindar och i morse hade vi bara fyra plusgrader. Jag gillar inte hösten, men kan inte låta bli att vara väldigt nyfiken på hur vintern kommer att bli efter den här rekordvarma sommaren. Hoppas att den inte blir rekordkall!

I Allnakku står det att det är Laigfålkis dag i dag och laigfålk fanns det gott om på landet förr i tiden, när allting var tyngre och det inte fanns maskiner som underlättade på samma sätt som i dag. Laigfålk är inte anställda, utan lejda för ett visst arbete, med en viss lön, dagspenning.

På Stenstugu hade man god hjälp av Tryggve, Märta och Hildur och inte bara av de tre, det fanns en del andra också, som ryckte in då det behövdes. För att inte tala om all grannsamverkan, men där var det inte fråga om någon lön, utan då var det byteshjälp som gällde.

Tryggve;  fick göra allt tungt jobb, han var stor och stark 💪 och väldigt snäll. När kalvstiorna skulle göras rena och när det skulle plockas sten, när hönsen skulle få nytt strö och när trädgårdslandet skulle grävas, då ringde man efter Tryggve. Likadant var det när betorna skulle gallras, hackas och tas upp eller om det behövdes hjälp med att dra fram en kalv, då var Tryggve behjälplig.

Märta; som var en duktig kokerska fick rycka in när det skulle ordnas stora tillställningar. Jag minns speciellt när svärfar hade dött och minnesstunden efter begravningen skulle vara hemma på gården. Då kom Märta redan dagen innan och började med att koka buljong och göra petit chouer, som sedan skulle fyllas med ostkräm. De skulle serveras tillsammans med en kopp varm buljong, när begravningsgästerna kom hem till Stenstugu efter jordfästningen, frusna och ledsna. 

Märta var duktig i trädgården också och varje höst kom hon och Hildur och räfsade löv, kanthögg grusgångarna och grävde rabatterna. Svärfar fyllde år den 24 november och då skulle trädgården vara i ordning inför vintern. Ett år skulle de komma 11 november och då Åke åkte och hämtade dem snöade det, men inte bekymrade det dem, de höll på hela dagen i snöblasket och när kvällen kom var trädgården höstfin precis som vanligt.

Det där att ha laigfålk innebar inte att jag och svärmor satt inne och rullade tummarna medan de jobbade, nej  de skulle passas upp med mat och kaffe, så vi hade fullt upp i köket hela dagen, för det skulle serveras frukost, förmiddagskaffe, middag och eftermiddagskaffe och hade man laigfålk skulle det vara gott och rikligt. Annars kunde man ju få dåligt rykte. 😊

När jag och Åke varit gifta några år slutade vi att ta hjälp med trädgården,  men Tryggve var kvar som extrahjälp så fort det behövdes och han fortsatte att gräva trädgårdslandet för mig i många, många år.

Till det här behövde jag ingen laigfålk, utan det klarade jag sjäv
Lite huslig har jag varit i dag och tagit hand om en del av de äpplen jag fick med mig hem från Stenstugu i lördags. Äppelmoset är lättsockrat och det förpackar jag i små plastpåsar och lägger i frysen. Då slipper man ha i konserveringsmedel för att det ska hålla sig. När jag var färdig med moset kokade jag en omgång vaniljsås också, för jag har bjudit in en granne på eftermiddagskaffe. Jag måste ju få hjälp med den där äppelkakan.

Trevlig måndag!

19 kommentarer:

Monica sa...

Åh, vad det låter skönt med Laidfolk! Det är alltid lika spännande att försöka gissa vad det nys gotländska ordet i rubriken betyder, innan man hunnit läsa din förklaring! man hade ju mycket mer "tjänstefolk" förr, men då hade man ju inga disk- och tvättmaskiner. Vi hade hembiträde hemma tills min lillasyster började skolan. Hon bodde hos oss och skickades ner till sommarstugan för att vårstäda innan familjen flyttade ner och tillbaka till stan för att städa innan vi flyttade hem igen! Vilka tider...
Vi har nu faktiskt anlitat en städfirma, som ska komma 3 tim varannan vecka - det ska bli så skönt. Men det kostar...
Ha det så trevligt med grannen och äpplekakan!
Kram, Monica

Syster Kerstin sa...

Härligt, lite kyligt höstväder har vi också.
Tänk ändå vad livet , levernet har förändrats på ganska då år . Mest till det bättre förstås, men inte enbart!
Önskar dig en solig eftermiddag och en skön kväll.
Klem.

skogsnuvan sa...

Härligt att läsa ditt inlägg idag. Tänk så annorlunda det var förut. Jag har inte fixat i trädgården ännu. Det skulle jag göra den här veckan men det stormar så hemskt och är så kallt. Idag har jag lagat ett hål hos tandläkaren och det kostade 1100 kronor Hemskt

Ingrid sa...

Ja tänk så det var förr i tiden, men så fanns det också jobb för dem som inte hade råd och möjlighet att gå i skolan. De där enkla jobben är det ont om i dag. Antingen får man plugga eller gå arbetslös.
Kram

Ingrid sa...

Det är för och nackdelar med det mesta och allt var inte bättre förr.
Kram

znogge sa...

Så bra att ha rediga personer i sin närhet och kunna ta hjälp av dem. Numera är det nog ingen självklarhet misstänker jag. Så gott med både äpplemos och äppelkaka!

Kram

http://kraka.moah.se sa...

Så gott det ser ut! Borde nog försöka göra en äppelkaka, eller paj, och ta med till jobbet på torsdag. Det är så mycket äpplen.
Kram

Ingrid sa...

Att gå till tandläkaren är hemskt. Att det verkligen ska behöva kosta så mycket. Det borde verkligen ingå i sjukvårdsförmånen. Munnen hör väl ändå till kroppen och tänk så viktigt det är för hälsa och välmående att kunna tugga och ha bra tänder. ♥

Ingrid sa...

Det smakade bra, bådadera.
Kram

Ingrid sa...

Gör det så blir du säkert populär. Det var alltid välkommet när man tog någonting med sig till kaffet.
Kram

sjusoverskan sa...

Så var det ju förr. Jag har bl.a. upplevt trösklag, där byn gick tillsammans om ett tröskverk och tog hand om säden på höstarna. För en unge var det roligt när gubbarna kom ihop och berättade historier!
För husmödrarna var det nog inte så roligt med allt stök och som du säger så skulle det vara god mat och mycket mat!
Kram och tack för att du delar med dej av allnakku!
Inger

Ölandsvindar sa...

Vilken trevlig berättelse! Det är en helt annan värld vi lever i nu. Ingen har tid att rycka in och hjälpa andra, även om man skulle vilja, för alla har fullt upp med sitt eget. Jag gör också äppelmos med väldigt lite socker och fryser in. Gott till vinterns skinkstekar!

Ingrid sa...

Det blev ju nästan lite fest i vardagen, även om det var jobbigt. Tänk så annorlunda det är i dag.
Kram

Ingrid sa...

Skinkstek kräver äppelmos!

wiolettan sa...

Så intressant att läsa detta, om hur det var förr och hur annorlunda det var förr. Jag kommer ju också ihåg "den gamla goda tiden", som det sägs att det var. Och, på många sätt var den det, men inte på alla sätt.
Så gott det ser ut som du har gjort. Äppelkaka, härligt.
Ha det bra.
Kram!

Ingrid sa...

Nej, allt var minsann inte bättre förr, men det var nog en "snällare" värld vi levde i då.
Kram

Karin Evby sa...

Jag har MYCKET äpplen i min dynlåda på terassen, som, jag fått av dottern och av en granne. Kanske ska jag koka mos? Gott på frukostgröten. Om jag sätter Björn till att skala äpplen så har jag också Laugfålki!!
Kramar Karin

Ingrid sa...

Det är väldigt gott med hemkokt äppelmos. Jag är inte så mycket för gröt, men med den mosen på slinker den ner.
Kram

Kicki sa...

Jag ligger lite efter på din blogg, så jag får läsa ikapp.
Så annorlunda det var då mot nu.
Jag har ju ingen egen erfarenhet då jag inte vuxit upp på landet.

Det är så otroligt mycket äpplen i år igen, med de festa blir fallfrukt efter alt stormande.
Jag behöver inte göra nån äppelmos i år, har i frysen så vi klarar oss.Men det känns konstigt att låta dom förfara. Vi har tippat en del i skogen, men jag vet inte ens om det är så nyttigt för eventuelle rådjur och älgar att äta av dom.
Kram