måndag 15 oktober 2018

På nya äventyr

Jag vaknade till vid tvåtiden i natt av att det mullrade, så lystes sovrummet upp av en blixt, följd av en hård åskknall, sedan vräkte regnet ner, men bara en kort stund och så blev det lugnt igen. Jag somnade om, men när mobilen pep till och det börjde bli dags att gå upp kunde jag konstatera att solen lyste med sin frånvaro den här måndagen.

Vid frukosten pratade jag med gotlänningarna lite och de tänkte ut och åka buss i dag. Jag kunde inte bestämma mig för vad jag skulle göra, så jag gick tillbaka till rummet och satt och lekte med datorn ett tag, sen tog jag på mig och gick ut för att ta mig en förmiddagspromenad och då mötte jag dem på gatan. De var på väg till busshållplatsen.
-Jag hänger med om jag får! Och visst fick jag det.

Vi ställde oss vid en busshållplats och väntade på rätt buss, för deras mål var staden Inca.Vi väntade och väntade.... Det kom den ena bussen efter den andra, en del körde bara förbi och en del stannade, men ingen skulle till Inca.  Då var det någon som sa att det var bättre att åka till Alkúdias gamla stad och fortsätta därifrån och efter ännu en stunds väntan kom det en buss som skulle dit, så den hoppade vi på.

I Alcúdia gick vi in på turistinformationen och fick en tidtabell och information om varifrån bussen till Inca gick. Vi fick också en uppmaning om att vara där i tid, för det kunde vara många som skulle dit. Vi gick ut till busshållplatsen och ställde oss där och väntade och  väntade och väntade....

Jag vet inte hur många bussar som stannade och när vi sa vart vi skulle, talade chaufförerna om att det skulle komma en  buss som gick till Inca om 10 minuter. Det började regna, men inte så mycket och det gick att komma in under tak, så det var inga större problem. Det var bara att springa ut och kolla nästa buss och nästa och nästa.....

När vi varit "på resande fot", eller rättare sagt väntande, i över två timmar gav vi upp projektet. Klockan hade hunnit bli över ett och  vi började inse att det var så pass långt fram på dagen, att vi kanske missade kvällens middag, om det skulle vara lika krångligt att ta sig tillbaka från Inca, som det var att ta sig dit.

Vi  gick tvärs över torget och fick oss lite lunch på ett trevligt ställe. Det hade slutat regna, så vi kunde sitta ute och maten smakade alldeles utmärkt och sedan tog vi nästa buss hem igen och den behövde vi bara vänta en halvtimme på.

Inte kom vi så långt på vår utflykt, men vi hade rätt roligt ändå och vi är ju defintivt en erfarenhet rikare. Vi borde ha skaffat oss en busstidtabell och informerat oss om systemet innan vi gav oss iväg ut på äventyr med TIB.

Jag måste gå till Supermarket och se om jag kan hitta såna här söta diskfjärilar
Det här är faktiskt första gången jag bott på ett lägenhetshotell där det funnit diskmedel och en liten diskborste, eller vad man ska kalla den lilla skrubbaren för. Så mycket charmigare än våra scotch-brite.

Trevlig måndag !

söndag 14 oktober 2018

Slapp söndag

Det har varit lite svalare och en aning blåsigt i dag och ett och annat moln har seglat förbi, men i det stora hela har det varit en behaglig söndag. Jag gick ut på en promenad som vanligt efter frukosten. Jag hade funderingar på att åka en tur med det lilla turisttåget, men jag såg det bara en gång och då var det fullpackat av folk. De andra gotlänningarna skulle åka på marknad och det är jag måttligt intresserad av.

Här ligger Serenity by Sea Club
Endast för vuxna står det på skylten på grinden, men jag gick in och kollade i alla fall.
En silkeshäger - Se på de roliga fötterna! Svart näbb, långa svarta ben och gröngula fötter. Snyggt!
Hibiscus
Kattfight på gång - Jag hörde dem på långt håll
Jag kom hem lagom till lunch och sedan har jag legat vid poolen och slumrat och mått gott. Det är funderligt så man kan koppla av. Det känns som om jag skulle behöva en vecka till, men nu är det bara morgondagen kvar, sen är det hemresa. Så fort tiden går!

Kocken sa att fisken heter parga. Jag har försökt googla på det men inte hittat det, så ta namnet med en nypa salt.
Middagen igår avlöpte ganska lugnt. Det var bara en stund i början som det var lite kaotiskt. Vid en station blev det extra rörigt, för där serverades det hamburgare i "American corner". En kock stod och stekte hamburgare för glatta livet och sedan skulle ju alla, efterhand som de fått sitt kött, ha alla tillbehör och det blev en riktigt flaskhals.

Kocken som kokade pasta fick det svettigt han också, för där stod det en massiv klunga och väntade på sin favoripasta. När man ser hur desperata folk verkar vara, där de rusar omkring med sina tallrikar,  kan man fundera över hur det skulle bli om vi fick hungersnöd, om det inte fanns någon mat att få. Hur skulle vi uppträda då?

Sedan kärvade det till sig vid dessertbordet också, för jordgubbarna tog slut och då fanns det ingening att doppa i chokladfontänen, men det löste sig, för det gick bra med vattenmelon i lagom stora bitar också. Nöden är uppfinningarnas moder!

Precis när jag ätit färdigt kom de nya bekantingarna från Gotland och slog sig ner vid mitt bord. Jag hade vin kvar i mitt glas och hade tänkt ta med det ut i loungen, men jag blev sittande tillsammans med dem tills de ätit färdigt och sedan gick vi tillsammans och såg på  kvällens underhållning.

Kvällsunderhållningen
Det var duktiga tjejer som uppträdde och den längt till vänster var en svenska, som hade mormor och morfar som åskådare längst framme vid scenen.

Få se vad de hittar på i kväll?

lördag 13 oktober 2018

Jag hittade hotellet

Jag vaknade till ännu en fin dag och efter frukost gick jag ut på hotelljakt, men nu visste jag hur jag skulle gå och var också övertygad om att jag varit där igår, men missat det. Det var ännu svalt ute och jag hade nästan tagit på mig för lite kläder, men det blev snabbt varmare.

Bakom staketet på höger sida om kanalen ligger Sea Club
Jag bor i bortre ändan av området och precis utanför min lägenhet finns en port i stängslet, så att man kan komma direkt ut på den här "kanalgatan". Mycket smidigt, att inte behöva gå genom hela området och via receptionen  för att ta sig ut.

Här är ditt hotell Monica!  Nu när jag visste vägen, tog det inte mer än en kvart att hitta dit. Och jag gick här förbi igår, men skylten var så diskret, så jag missade den bland alla andra skyltar. Nu har jag gjort den ännu diskretare, för jag vet ju inte om du vill att andra ska veta var du ska bo. Det finns i alla fall en stor uteservering mot stora vägen.....

.... och en restaurang på strandsidan. Mycket behändigt att kunna gå direkt från stranden när det blir dags för lunch. Och stranden är verkligen bred just här.

Hotellet
Här ligger hotellet med restaurangen nedanför. Mot havssidan finns det ingen skylt alls. Jag tittade in trädgården och såg poolen  också,  som ligger precis till vänster om restaurangen, men det låg folk i solstolarna, så det var inte riktigt läge för att sticka in kameran mellan gallren.😃

Taxistation finns det i närheten också
Här kommer ni säkert att få det bra, men hotellet ligger vid en hårt trafikerad väg, men bortsett från det så tror jag att ni kommer att trivas, men alla tycker vi olika, så jag lämnar inga garantier.
Mission completed!

Gula dubbla hibiscusblommor. Så fina! Jag trodde först att det var rosor. Dem hittade jag på dagens promenad.
När jag var tillbaka efter förmiddagspromenaden satte jag mig ute och löste lite korsord, sen åt jag lunch och efter den låg jag och slappade ett par timmar vid poolen. Jag hade funderingar på stranden, men sanden är ju så besvärlig att bli av med sen och här är den dessutom fin som mjöl och alldeles klibbig.

Middagen igår avlöpte lugnt med samma upplägg som i torsdags, att komma i tid och inte vänta tills alla är på gång. Dessutom var det så pass varmt igår kväll att en del valde att sitta ute. En trevlig pratstund med gotlänningrna som jag träffade vid frukosten blev det också.

Gårdagens dessert
Efter maten gick jag tillbaka till rummet och såg på tv ett tag, men strax före nio gick jag till loungen för att se vad kvällens underhållning bjöd på. Det var först ett filmquizz och sedan en fantastisk dansshow. De var otroligt duktiga och den som gjort koreografin kan verkligen sin sak.

Halvelva var jag hemma igen och då var det gott att krypa ner i sängen.

På Sicilien verkar läget vara under kontroll, men det regnar och skolorna är ännu stängda!

Trevlig helg!

fredag 12 oktober 2018

Mera oväder på gång, nu på Sicilien

Igår kväll gick jag till matsalen tidigt, så jag var bland de första som kom in och det var nog ett bra sätt, för det blev betydligt lugnare. Minidiscot höll ännu på och många barnfamiljer kom lite senare.
Igår var Bernie och Lollo och lekledarna igång med minidisco redan innan middagen

Här blir det stekta bananer med russin och en god spritig sås till
Personalen är helt fantastisk och gör allt för att hålla rent och snyggt efter oss turister. I matsalen går det ständigt en städare runt både på frukosten och middagen och sopar, sopar och sopar  efter oss som spiller, slår sönder, tappar och kladdar.

Det har varit ännu en solig och fin dag, men det är svalt på morgnarna och värmen kommer inte förrän framåt tiotiden. Jag gick en kort promenad runt kvarteret efter frukosten, för jag ville inte ge mig iväg alltför långt. Jag hade ju den där träffen med vingguiden klockan elva, men när jag pratat med henne och fått tillbaka min pengar gick jag ut på en ordentlig runda. Jag hade ju ett uppdrag!

En av mina bloggvänner har funderingar på att åka till Mallorca och var lite nyfiken på hotellet hon eventuellt skulle boka. Det visade sig att det låg ganska långt bort och gatuskyltar är de inte speciellt frikostiga med här, så jag gick med hjälp av maps, men kom till slut underfund med att den hittade ett annat hotell med samma namn, för det stämde inte alls.

Så kan det också se ut i en rondell
Jag var inne på ett par  hotell på vägen, men de visste inte, men jag fick en karta på ett Vinghotell, så när jag kom hem fick jag se var det jag letade efter ligger. Monica! Rapport kommer! Det är ju bara roligt att ha ett mål i stället för att bara promenera planlöst.

Det var mycket folk på stranden i dag
När jag kom hem igen var klockan nästan ett, så efter lite lunch gick jag ner till stranden och la mig där och jag hoppas att jag inte störde någon med mina snarkningar. Nu har jag tagit mig en dusch och fikat och ska gå ut och sätta mig med ett korsord en stund.

Jag pratade förresten med några gotlänningar i morse, som också bor här på Sea Club och de var också lite besvikna över den inställda utflykten, men de hade inte betalat den i förskott som jag gjort. Annars var de nöjda med sin vistelse här och väldigt belåtna med lägenheten och det är jag också. I dag har jag fått rena handdukar och lakansbyte och sängen ser så lockande ut, så jag får nästan lust att gå och lägga mig. 😃

Gotlänningar förresten! Jag hoppas att gotlänningarna på Sicilen, inkluderat min Eva och Alessia och hennes chef, slipper lika lindrigt undan från regnoväder som vi gjorde här i Alcudia. Jag kollade vädret i Gaggi där Eva bor och i dag skulle det komma 105 mm, i morgon 30 och på söndag 60. Hoppas klart.se har spått fel!!!

Det är oro i luften över Medelhavet!

torsdag 11 oktober 2018

En härligt varm solskensdag

Det åskade och regnade hemskt igår kväll, så jag trodde inte att jag skulle kunna ta mig till restaurangen, men så lugnade det ner sig lite, så vid sjutiden gav jag mig av. Den första kvällens chock har lagt sig och jag inser att det bara är att gilla läget och som sagt, maten är god, vällagad och välkryddad. Jag satt kvar i loungen en stund efter middagen, men sen gick jag till lägenheten och såg en film med Helena Bergström, Medicinen och den var rätt rolig. Sen såg jag nyheterna på SvtPlay och när de var slut var klockan halvtolv och då gick jag och la mig och sov lika gott den här natten också och jag vaknade till en fin solskensdag, precis som det brukar vara på Mallorca.

Efter frukosten gick jag ut på en promenad, för på morgnarna är det svalt och skönt och det passar bra att gå ut en stund då.
Det är många som är här och cyklar och vi har ett gäng som bor här på hotellet också
Bouganvillea som blommar finns det nog alla årstider
Lago Esperanza
Vår Supermarket. Jag gick dit och köpte en öl och en sandwich till luncen
Eftermiddag har jag tillbringat med bokläsning och korsordslösning  i en solstol vid en av poolerna

Dagens utflykt blev av förklarliga skäl inställd. Enligt senaste rapport har 12 personer omkommit i översvämningen natten till onsdagen. Två var turister, troligen från England, vars bil sveptes ut i havet, en femåring saknas ännu. Jag har ramat in Port d'Alcudia där jag är och den svårt katastrofdrabbade Sant Llorenç,  som ligger bara 3 mil härifrån. Så man kan nog säga att vi hade tur, som klarade oss så lindrigt undan. Sant Llorenç och omgivningarna där fick över 220 mm regn på bara ett par timmar - 220 liter vatten/kvm, inte undra på att det fick så svåra konsekvenser.

Nu får vi hoppas att resten av den här veckan kommer att gå i solskenets tecken och att det är färdigregnat. I morgon har jag en träff med en Vingguide i receptionen klockan 11, för jag ska få tillbaka pengarna för utflykten som jag betalade hemifrån. Sen får vi se vad dagen bjuder. Stranden kanske?

Ha en skön kväll därhemma!

onsdag 10 oktober 2018

Jag fick en kram vid frukosten...

...av en två meter hög giraff! Det var Lollo som var på besök och strax innan han  kom var det Bernie, en stor teddybjörn, som gladde barnen. Det här måste vara ett hur bra ställe som helst för barnfamiljer och barn är det gott om. Det är så pass gott om dem så att jag ångrar min halvpension, för gårdagens middag var lite av ett trauma.

Först var det ju åska och regn och det var verkligen ett ordentligt oväder, men när det började bli dags att gå till matsalen hade det tagit av lite, så jag vågade mig ut i alla fall. När jag kom fram var det kö från den enorma matsalen ut genom loungen och ut genom dörren och där stod man ute i åskvädret och vågade nästan inte ha paraplyet uppfällt.

Inne i matsalen var det ett enormt oväsen och inte bara av skrikande barn, utan uppe i taket snurrade stora fläkter, som höjde ljudnivån ännu mera. Jag fick ett bord till slut och jag måste säga att de utnyttjar it-tekniken till fullo här. När jag checkade in igår, skannade de mitt pass och när jag nu kommer till matsalen eller baren räcker det att lämna fram nyckelkortet. Alla servitörer har en liten surfplatta och när de lägger mitt kort på den, kommer bilden från passet upp och så står det vad jag har för typ av tjänst och likadant är det om jag köper något att dricka t ex. Det är bara att lämna fram nyckelkortet, de knappar in vad jag har beställt och  så får jag kvittera direkt på plattan och betala sedan när jag checkar ut från hotellet.

Om man bortser från enormt stressade servitörer och diskplockare, den höga ljudnivån och trängseln, så var maten i alla fall bra. Det smakade mycket gott och där fanns mycket att välja på. När jag gick därifrån, stod det fortfarande folk och köade för att få ett bord. Jag skröt lite igår om hur stort det här stället är, men kan nog konstatera att stort inte alltid är bäst. Jag har haft halvpension på många hotell,  men något liknande har jag aldrig upplevt tidigare.

Efter den matsalsupplevelsen var jag tvungen att stärka mig lite och stannade till i loungen, där jag beställde en Irish Coffee, som var riktigt god och trevlig underhållning blev det när väl barndiscot tog slut. Där dök det upp en stor grön sköldpadda, som alla barn skulle krama och inte bara barnen, det fanns minsann mammor också, som gick fram och fick sig en kram. När kramandet var avslutat blev det ett trevligt musikquiz och sedan kom duktiga artister och tolkade andra artister. Vid halvelva-tiden gick jag hem till mig och då hade åskan och regnet avtagit betydligt.

Jag somnade omgående och sov jättegott. Sängen är otroligt skön, fönstret är på höger sida, precis som hemma, så när jag vaknade i morse var jag inte helt klar över var jag befann mig, men det klarnade givetvis. Jag gick  upp och tog mina piller och så kröp jag ner i den goda sängen igen och låg nästan till nio. Då var det dags för frukost och den gick lite lugnare till än gårdagens middag. Få se hur det blir i kväll.


Efter frukosten gick jag ut på en promenad och upptäckte att bakom hotellet ligger de här kanalerna och dem kommer jag ihåg från förra gången vi var här.

Det var ganska soligt och alldeles stilla, så det blev varmt, så jag vände tillbaka till hotellet och bytte om från långbyxor till kjol och linne och bestämnde mig för att gå till stranden och titta.

Stranden och strandpromenaden är helt fantastisk och sträcker sig hur långt som helst. Jag trodde att jag skulle gå så långt det gick, men jag fick vända till slut. Inte var det så mycket folk på stranden, men några stycken i alla fall.



När jag kom tillbaka till hotellet kollade jag upp var restaurang La Traviata ligger, för jag fick ett SMS från Vingresor om att utflykten som jag ska åka på i morgon utgår därifrån. Den restaurangen var det lätt att hitta, för den ligger bara tvärs över gatan. Jag satt faktiskt och tittade på den igår kväll och såg hur fridfullt det såg ut att vara där. Ja, ja, man gör sina misstag!

"Mitt" hus

Jag satte mig ute och åt lunch och tänkte att jag skulle ta med en bok och gå och lägga mig i en solstol, men molnen svartnade,  det började blåsa och åskan mullrade på avstånd och nu vräker regnet ner igen. Det är tur att jag har datorn att leka med och nu tror jag att jag ska se ett avsnitt av Hinterland. Igår blev det ju inte av att se varken det ena eller det andra. Wifi´n funkar alldeles utmärkt här och gratis är den också. Det är verkligen en välsignelse att man lugnt sätta på mobilen och lyssna på Gotlandsradion.

Hoppas solen lyser på er där hemma!

tisdag 9 oktober 2018

Det gick som på räls

Redan vid två-tiden i natt vakande jag och sen blev det inte så mycket sova av. Klockan blev både halvtre och tre utan att jag somnade om och när den var halvfyra gick jag upp och strax efter fyra lämnade jag Odvalds. Krister stod redo när jag kom till stan och skjutsade ut mig till flyget, som blev lite försenat från Visby, men vi kom fram strax efter tio i alla fall. Det måste ha varit medvind.


Nu sitter jag här på min uteplats och fikar.  Snabbkaffe hade jag med mig hemifrån, men jag har varit i butiken och  köpt mig lite kaffebröd. Det är varmt och jag fick ta av mig långbyxorna och ta på shortsen i stället för att kunna vara ute i solen, men nu har molnen dragit in och det ser lite hotande ut. Nu gör det inte så mycket, bara jag kan ta mig till restaurangen, så att jag får lite mat i magen i kväll så ordnar det sig.


Sea Club heter hotellet och det är en enorm anläggning med 399 lägenheter och jag har gått runt och tittat men har ännu inte fått någon riktigt kläm på omgivningarna. Här finns fyra olika pooler och sex barnpooler, flera poolbarer och två restauranger, fitnessavdelning, spa och gym och ett sportcenter och jag vet inte allt.


Jag har en stor och fin tvårumslägenhet på marknivå och en uteplats under tak. Här ska jag nog kunna fördriva en vecka. Bussen som körde oss hit snurrade runt från det ena hotellet till det andra och jag måste säga att jag inte kände igen mig alls. Inte någonstans faktiskt, så det blir mycket att utforska. Det är väldigt många år sedan Åke och jag var här, så det har säkert hänt massor.

Nu är det nog dags att ta på långbyxorna igen, i alla fall om man ska kunna sitt ute, för nu blåser det också och folk kommer strosande från poolerna.

Ett väldigt vackert träd, vad det nu kan var för någonting.
Nu regnar det och åskan mullrar!

måndag 8 oktober 2018

Det är klart....

...att Gaetano fick sin favoritmat när han firades igår kväll på Stenstugu: Scalopine med pommes frites. Eva hade gjort en härlig Parmigiana också, som alla andra åt av med god aptit, men inte Gaetano. Det är alldeles för nyttigt med grönsaker, han nöjde sig med kött och potatis. 😜 Det var en trevlig kväll och när jag kom hem blev det en stunds tv-tittande innan jag gick till sängs - början på Sällskapsresan  bland annat.

En härlig chokladtårta fullbordade årsdagsmenyn

Nu ska jag ta ett tag med Haimårkar*, vilket den här gången innebär att ta en snabbvända med dammtrasan och snabeldraken, för klockan ett kommer det ett gäng styrelseledamöter från SPF Klinteorten hit för ett möte. Vi måste försöka få till aktiviteterna som vi har planerat för november och december.

När mötet är slut ska jag klippa gräs, om Vår Herre är snäll och låter bli att duscha det mer i dag alltså. Det ser lite oroväckande grått och molnigt ut, men gräset behöver klippas, speciellt som jag åker bort i morgon och inte kommer tillbaka på en vecka. Det är nämligen hög tid att packa resväskan igen! Klockan halvfem i morgon bittida ska jag vara i Visby för vidare befordran till Mallorca, där vi förhoppningsvis landar strax efter tio, om piloten sköter sig vill säga.

Jag kan flyga - Jag är inte rädd!

*Det blir förr eller senare nödvändigt med en huslig dag, när man måste ägna sig åt haimårkar, göromål i hemmet, som att tvätta gardiner, frosta av frysen, byta sängkläder, plantera om krukväxter och allt det andra.
/Allnakku 8/10

söndag 7 oktober 2018

Brittsommar.....

...kan man inte påstå att det är i dag, trots att det är Birgitta och Britta som har namnsdagar. Det är bara 8º och det regnar.

Grattis Kerstin Birgitta!

I wikipedia kan man läsa:
En exakt definition av begreppet saknas, men SMHI skriver att "i allmänhet avses varma och soliga dagar omkring Birgittadagen den 7 oktober. Vanligtvis finns också kravet att det dessförinnan ska ha varit minst en period med kyligt och höstlikt väder.
Jag kollade i mina gamla 10-årskalendrar (1983-2012) och jag hittade nästan inget år då det var ovanligt varmt just den 7 oktober, men många anteckningar om höstlika dagar fanns det. År 1997 var det 19º och  det var det enda årtalet som stack ut lite.

Jag letade fram ett gammalt foto av den enda Birgitta vi har i släkten och det är min lillasyster Kerstin, som heter så i tillnamn. Birgitta och Britta har nog minskat i populäritet bland småflickorna, men jag känner många i mera mogen ålder som heter så, både kändisar och bekanta.

Vi får väl se om vädret bättrar sig fram på dagen, så att det kan bli någon promenad, men jag ska i alla fall åka och handla lite och i kväll är jag bjuden till Stenstugu för att fira Gaetano som fyllde år i fredags.

Grattis Birgitta och Britta!

lördag 6 oktober 2018

Just nu tittar jag på....

Jag har en bloggvän, Lena i Wales, som skriver om just Wales och lägger ut massor av fascinerande bilder därifrån. Hon jobbar som guide och 2005 var Åke och jag på en bussresa med Karlssons Buss, som hette  Tyska småstäder med Rehn och Moseldalen och då var Lena guide och hon var en fantastisk reseledare. Nu guidar hon oss bloggläsare runt om i Wales via sin blogg och inte bara Wales, hon bor tidvis i Spanien och då kommer det trevliga inlägg därifrån också.

Lenas bilder från Wales gjorde mig lite nyfiken när jag fick se att det fanns en kriminalserie från just Wales på Netflix. Den heter Hinterland och utspelar sig i närheten av hamnstaden Aberystwyth. Det är ett fascinerande landskap med böljande kullar, leriga stigar och ockra-färgad höstskog.
 
Spaningschefen Tom Mathias (Richard Harrington), som har lånats in från Londonpolisen, är plågad av inre demoner som påverkar honom och spaningsarbetet. Han har förlorat en dotter, som drunknade när han inte hållit koll på henne när de var tillsammans och badade. Nu har han flytt resten av familjen, fru och en dotter till, och lämnat London och han bor nu i en skrangliga husvagn i stadens utkant.

Kriminalhistorierna är ganska mörka och dystra och handlingen går långsamt framåt ("det är för segt", skulle Åke ha sagt.) och dyster ser Tom Mathias också ut. Så mycket gladare än på den här bilden vet jag inte om jag sett honom. Han ser hela tiden lika bekymrad ut.

Ändå tycker jag att serien är bra och jag tycker om att det är avslutade avsnitt, som det passar bra att se ett i taget. Annars lockas jag lätt att sitta och se det ena avsnittet efter det andra, tills det kommer upp en ruta, som frågar om jag verkligen vill fortsätta att titta. Nej ett, eller möjligen två, avsnitt av Hinterland är mer än nog på en kväll.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

En blek sol lyser över Odvalds den här lördagen och det blåser inte så mycket, så nu ska jag ge mig iväg ut på en promenad.  En rar granne kom in med en påse lingon för en stund sedan och satt och pratade ett tag. Bären var frusna och jag tänkte först låta dem tina upp lite och sedan koka sylt av dem, men så jag la dem i frysen i alla fall.. Det blir gott att ta fram och göra rårörd lingonsylt nästa gång vi ska äta kroppkakor. 

Trevlig helg!

fredag 5 oktober 2018

Fem en fredag v 40 - Tiden går

Jag höll ju alldeles på att glömma bort att det  är fredag i dag och den här fredagen  har elsamatilda valt Tiden går som tema. Fler som grubblat över de här frågorna hittar du bland kommentarerna i elsamatildas inlägg.

1. När var senaste gången du rusade till något? 
Det vete katten, jag rusar sällan, utan ser oftast till att jag ger mig iväg i tid. Men det har hänt att jag rusat, bland annat på Arlanda. En gång när jag kom från Sicilien var planet försenat och jag insåg att jag inte skulle hinna med anslutningsflyget till Visby. Bagaget kom dock rekordsnabbt och min väska var bland de första, så då kändes det som om jag trots allt hade en chans. Snabbt som attan rände jag iväg och med andan i halsen kom jag fram till incheckningen på terminal tre. Och jag hann!!

2. Vad skulle du helst haft mer tid till den här veckan?
Jag tycker att tiden här räckt till ganska bra den här veckan och jag har inte känt någon större stress. Nu går tillvaron mera ut på att fördriva tiden och använda den tid man har kvar till något vettigt. Det jag kan känna lite stress inför, är att jag inte längre är en produktiv människa, utan tillhör den skara som anses vara tärande.

3. Skulle du säga att du är en tidsoptimist eller tidspessimist?
Jag alltid varit en tidspessimist och maken var likadan. Vi var alltid ute i god tid, men på något sätt har jag ändrat mig på den punkten och nu går klockan på något konstigt vis väldigt fort ibland. Det händer att jag har funderingar på att åka till Visby med bussen, kollar tidtabellen och bestämmer en tid, men när den närmar sig inser jag att jag inte kommer att hinna gå till busstationen, så jag får ändra i planeringen och ta nästa buss.

4. Hur många gånger snoozar du på morgonen?
Jag snoozar aldrig! När mobilen sjunger sin lilla morgontrudelutt går jag upp ganska omgående och ofta ligger jag och väntar på den. Jag stänger i alla fall av larmet med en gång.😏  

5. Vad är det som går och går, men aldrig kommer till dörren?
Kan det var klockan?

Godnatt!

I dag hissar jag den italienska flaggan

Det är grått och blåsigt i dag igen, så det var tur att jag passade på att vara ute och rusta i trädgården lite igår eftermiddag. Nu är dahliorna intagna i alla fall och de där rudbeckiorna, som jag frösådde i våras och som kom sig så fint, har jag också rensat bort. De var perenna och skulle nog gå att övervintra, men  jag tycker att de var så fula, så de fick också hamna på sophögen. Jag ska göra ett nytt försökt till våren, men välja en annan variant.

Det är några år sedan Gaetano var en sån här liten "hallstövlingg".




Jag tror att det här fotot är från 1993, för då gjorde Åke en kranskärlsoperation 11 augusti och 24 augusti kom Eva och Gaetano hem några veckor för hålla honom sällskap under konvalescensen, så att han skulle slippa var ensam när jag jobbade. Då arbetade jag i Visby och åkte hemifrån före sju på morgonen och kom inte hem förrän halvsex på kvällen, så det blev många timmar för honom på egen hand.

Jordbruket och skörden skötte Bosse med hjälp av grannarna. Jag försökte att få tag i någon hjälp via arbetsförmedlingen, men den fungerade inte på den tiden heller, för de frågade bara om jag inte kunde skaffa hjälp på egen hand. Det var tur att Bosse och grannarna kunde ställa upp! 

I dag fyller Gaetano en massa år och om jag räknat rätt måste det bli 29, så han börjar onekligen bli vuxen. Inte kunde jag tro att jag skulle få uppleva att få så gamla barnbarn. Grattis Gaetano!

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Egentligen borde jag väl städa i dag, men i eftermiddag ska jag på Kupan och jobba. Jag var ledig i tisdags, när jag var på kurs i Hemse, så jag fick byta och ta det här fredagspasset i stället. Städa av lite kan jag göra i morgon.

Ha en trevlig fredag!


torsdag 4 oktober 2018

Kanelbullens dag....

...är det alltid den 4 oktober och i Allnakku står det att det är Stråibullns dag i dag.
En stor vetedeg kan räcka till många sorters bröd. Först en plåt med längder, som kan bli skeivkakå och skårpar. Därnäst rullar man runt bullar, så fletne eller läggd bullar och till slut kavlas resten av degen ut och formas till stråibullar med god fyllning.
Här har jag varit flitig och bakat stråibullar
Jag skulle verkligen behöva baka bullar, för det är alldeles tomt i frysen, men det får nog vara ett tag till. Ska man kunna göra så många olika sorters bullar som Allnakku föreslår vill det nog till att det är en riktigt stor deg. Jag gör det ena eller det andra med de små degar på ½ l mjölk som jag brukar sätta och oftast blir det just stråibullar med fyllning av antingen smör/socker/kanel eller smör/socker/mald mandel.

I dag är det riktigt skönt väder och efter en stunds daterande på morgonen  tog jag fram bilen och åkte till Suderviljan och köpte några plantor ljung och nu har jag varit uppe på kyrkogården i Fröjel och satt dem. De flitiga Lisorna som har stått i lådorna under sommaren var ingen större prydnad längre. Det var så grönt och fint på kyrkogården och där gräset gått bort har man har kört på ny jord och sått gräsfrö. Klockaren gick och blåste löv och inne i kyrkan lät det som om en pianostämmare var i farten, annars var det stilla och lugnt.

Det är en vacker plats!

onsdag 3 oktober 2018

Håll i hatten! - Uppdatering

Regn och blåst var det som mötte mig när jag vaknade till i morse och när jag satt och drack mitt morgonkaffe vräkte regnet ner. Blåsten innebär också försenade färjor till och från fastlandet. Tur att man inte behöver ut på havet i dag. 

Klickbar bild om du vill kolla tidtabellen
Uppdatering 13:52  Destination Gotlands vd Christer Bruzelius meddelade vid lunchtid på onsdagen att en tur mellan Visby och Nynäshamn försenats. Turen som skulle ha avgått 16.30 från Visby avgår i stället klockan 17.00.

Stackars Hemse som har sin Stortorgdag i dag. Det blir nog en tuff  onsdag för både besökare och arrangörer. Jag har egentligen inte varit på den här marknaden så många gånger, men när Eva och Bosse gick i Eksta skola fick  eleverna ledigt för att gå på Stortorgdagen och då blev vi ju mer eller mindre tvungna att åka dit. Och när jag pluggade på Komvux fick vi också ledigt, eller ledigt och ledigt - vi hade minsann en uppgift också - vi skulle skriva om Marknadsföringslagens efterlevnad på Hemse Stortorgdag. Vi hade en väldigt engagerad lärare i marknadsföring och de som inte kom in med sin redovisning från Hemse fick inget betyg i ämnet.

Igår när vi var på Kupan, jag och SPF Klinteortens valberedning, höll man på att bygga upp stånden och hela den stora parkeringen var avstängd, så vi fick parkera inne på Kupans gård, där det som tur var fanns en plats kvar.

Ordföranden för Gotlandsdistriktet Britt Ohlsson och hennes man Yngve höll i kursen och de var väldigt duktiga,  men det var dåligt med uppslutningen av elever, för vi var bara totalt fyra stycken; tre tillhörde en valberedning och så då jag. Men jag fick lära mig mycket och inte bara om valberedningens arbete, utan annat matnyttigt också när man jobbar i en styrelse, så det var absolut inga bortkastade timmar. Kaffe och smörgåsar blev vi bjudna på och när det hela var slut åkte jag och valberedningen till Granngården, som jag ännu envisas med att kalla Husbehovet 😉, och handlade. Valberedningen köpte gödning och jag fick med mig några påsar tulpanlökar hem. När man nu ska få dem i jorden?

Nu glimtar faktiskt solen till!