måndag 21 januari 2019

Glöm mig - Skynda att älska

Det var kallt i morse, nästan -6º och det har varit mulet i stort sett hela dagen. Nu far det någon slags nederbörd i luften och temperaturen ligger runt nollan.

Igår läste jag färdigt Alex Schulmans bok om sin alkoholiserade mamma Lisette. Det är en bok som berörde mig mycket. De tidigaste minnesbilderna i  boken är försiktigt ljusa med två bröder i en lägenhet i Farsta, sommarhus i Värmland och solsemestrar i Spanien.

Men sedan förändras mamman. Hon stänger in sig i sovrummet, ligger till sängs och dricker i dagar, blir krävande och elak. Pappa Allan ser till att barnen är tysta, så att mamma får sova. "Mamma är så sjuk, ni måste vara tysta." Får hon inte lugn och ro kommer hon utrusande och gapar och skriker. Säger Alex något som hon inte gillar, straffar hon honom med att göra honom osynligt. Hon ser honom inte och hon svarar inte på tilltal. Om hennes missbruk är det förbjudet att tala. När släkten samlas för att titta på den vuxne Alex nyfödda dotter kommer mamman berusad, äter tårta med händerna och vägrar att ge barnet en enda blick. Efter det utvecklar Alex panikångest och han inser att 30 års tystnad måste brytas.

Genom 250 sidor kämpar Alex sig igeom det han har gemensamt med många barn till alkoholister, att försöka förstå hur en förälder kan välja alkoholen framför en själv och kanske också framför sig själva. Lisette Schulman gick till  slut med på att läggas in på ett behandlingshem och blev nykter, men förgäves väntade Alex på en ursäkt, ett tecken på att hans mamma var medveten om vad hon utsatt honom och hans bröder för. Ett förlåt, som han aldrig fick höra.

I dag laddade jag hem Skynda att älska, där Alex Schulman skriver om sin pappa och det är en helt annan bok. Så kärleksfull och så ömsint och med många anekdoter från den store tv-producentens liv.

Jag skrattade så att tårarna rann när jag läste beskrivningen av hur det gick när familjen fick den första ordbehandlaren och Allan skulle försöka använda den i stället för sin gamla Facit skrivmaskin. Han hamrade på tangentbordet till den stackars ordbehandlaren, så att tangenterna lossnade och det flög bokstäver över hela rummet och han svor och förbannade. Det slutade med att han återgick till sin Facit.

Jag har hunnit med halva boken; det har gått fem år sedan Allan Schulman dog och för första gången sedan han dog har Alex besökt sommartorpet, där de tillbringade alla sommarlov, men  han har inte kunnat förmå sig att gå in i faderns rum. Han har stått på tröskeln, men inte kunnat gå över den. Efter ett par dagar åker han därifrån och kontaktar då en terapeut. Det ska bli spännande att se vad terapeuten Leo drar för slutsatser.

Uppdatering kl 17.00: Nu har jag läst ut Skynda att älska också och Leo gjorde nog ett bra jobb med tanke på slutraderna i  den. ♥

 

I dag för 11 år sedan

                                                                                 
Måndagen den 21 januari 2008,  mycket växlande väder med risk för en skur då och då, ca 5º varmt.

Det är väl att vara optimist i överkant om man kallar den här tappra lilla vintergäcken, som jag hittade i trädgården idag, för ett vårtecken. 

Men även om det nog kommer både kyla och snö innan det går att prata om vår, så ger den hopp om livet.

Trevlig måndag!

söndag 20 januari 2019

Jag har dåligt samvete

Jag kom upp sent i dag också och jag vaknade med lite ångest. Jag undrade så vart bussen tagit vägen och om något upptäckt att det var jag som bara lämnat den mitt i vägen. Det var nämligen så, att på vägen till jobbet gick jag in på busstationen och tog en buss, alltså jag åkte inte buss, utan jag stal en. Vilket tilltag!

Jag körde Kung Magnus väg fram och skulle sedan svänga till höger in på Peder Hardings väg, men där var det ett vägarbete. Jag försökte dock ta mig förbi, men körde på en skylt och bestämde mig för att lämna bussen och gå till jobbet i stället. På hemvägen skulle jag kolla hur det gått med bussen, men då var den borta! Vem hade tagit hand om den? Det var gott att vakna, men jag har nästan lite dåligt samvete fortfarande. Hur kunde jag bara komma på tanken.......

Det blev ett sent morgonkaffe, men så fort jag kommit i ordning gick jag ut, för det är  samma strålande vackra väder den här söndagen, som vi haft de senaste dagarna. Blåsten är lite snarv och man får se upp för frosthalkan, men annars är det helt perfekt.

En av fördelarna med att bo på en liten ort är, att när man går ut på en promenad, så träffar man nästan alltid bekanta som man kan få en pratstund med. I dag blev det tre pauser eller rättare sagt två, för när jag stötte på den tredje bekantingen följdes vi åt en bit.

Vid Donnersparken gör Landa reklam för sina produkter,
men det var inte något vidare väglag för slädar i dag minsann.

Trevlig söndag!

lördag 19 januari 2019

Ny flytt

Det har varit ännu en solig och fin dag med temperatur runt nollan. Jag vaknade till ganska tidigt, gick upp en vända, drack lite vatten och gick och la mig igen. Det är ju lördag och då larmar inte mobilen förrän klockan halvnio.

Nu har jag just ätit en sen lunch, för när jag städat färdigt gick jag ut på en promenad. Det blev inte så långt i dag heller, för det var inte speciellt trevlig ute, men jag tog en vända in på Kupan och pratade med dem som jobbade i dag och så fick givetvis Konsum ett besök.

Titta så vackert de här tulpanerna åldras
Förmiddagen ägnade jag åt fredagsstädning, för igår blev det ingenting gjort och jag måste säga att det verkligen behövdes. Jag hann med det mesta innan Eva kom, för vi hade kommit överens om att genomföra en flytt i dag.

Jag har tröttnat på mammas doftranka och annonserat efter någon som vill ta över den och det ville Eva, så nu har den flyttat igen. Den börjar bli riktigt berest.

Jag köpte den till mamma i november 1996 när hon hade flyttat till Åvallegården och hon blev så glad över den. "Men Ingrid", sa hon. "Har du köpt en doftranka?"  Hon älskade dem och hade alltid något exemplar i sina fönster. Där, i det lilla rummet på Åvallegården som bara hade ett fönster, stod den tills hon gick bort i juli 2002 och då fick den flytta hem till oss på Stenstugu.

När vi sedan flyttade till Odvalds på hösten 2011 fick den givetvis följa med hit. Här har jag ju inte så många fönster och den tar väldigt stor plats, även om jag försökt beskära de då och då, för att den inte ska bre ut sig allt för mycket. Så jag har som sagt blivit rätt trött på den. Nu får Eva ta hand om den, men vem vet, den kanske hamnar på Åvallegården igen? För kanske blir det min slutstation också .......

Nästa generation tar över
Nu ska jag sätta mig och läsa i boken jag laddade hem igår, Alex Schulmans  Glöm mig. Jag började på den igår innan jag gick till Lokalen och den verkar också vara bra och den berör mig verkligen. Hans beskrivning av hur han och hans syskon upptäcker att mamma är konstig ibland och hur de rättar in sig och förhåller sig till den nya situationen, kan nog alla som haft en förälder som missbrukat känna igen sig i och när det är en mamma måste det vara extra svårt. 

Trevlig lördag!

fredag 18 januari 2019

Skogspromenad

Det är solsken i dag och någon enstaka minusgrad, så det borde vara ganska skönt ute, men det blåser. Jag gav mig iväg ut på en promenad på förmiddagen och hade tänkt gå ner på samhället, men den isande vinden fick snor och tårar att rinna, så jag tog  en sväng på Barkan i stället. Det är härligt att ha den här skogen och motionsspåret i närheten, både när det blåser och när det är för halt att gå på landsvägen.

Det var inte många som sökt sig ut i dag. Jag såg en man med en liten hund på avstånd, men det var allt.


Det är väldigt länge sedan jag var och tittade vid Rannarve Skeppssättning, så jag hade planer på att gå dit, men jag kom på andra tankar när jag kom fram till vägen där jag skulle ta till höger.

Den var inte speciellt lockande. Visserligen var det fruset men ändå....
Bakom de långa travarna med grot, som kantade vägen på båda sidorna,  var det ett jättestort hygge.
Jag ändrade raskt mina planer och fortsatte slingan på Barkan tills jag kom upp till Vallekvior igen. Det blev ju inte någon lång promenad, för Barkan är bara 2,5 km, men det är ju bättre än ingenting. Jag frös lite till en början med, men innan jag kom hem var jag ordentligt varm, till och med om händerna.

Nu är det dags för lite lunch och sen är det ett informellt styrelsemöte i Lokalen med bostadsrättsföreningen. Det är tätt mellan buden. 😊

Trevlig fredag!

torsdag 17 januari 2019

Bränn alla mina brev

När jag gick till Lokalen igår kväll var det +6º och det regnade och det har regnat i dag också, men det har inte varit riktigt lika varmt. Just nu, klockan fyra på torsdagseftermiddagen är det 0-gradigt, så jag hoppas att gästerna som lämnade mig för en stund sedan kommer hem utan olyckor.

I eftermiddag  har jag haft fem damer från SPF på kaffe. De är sammankallande i våra kaffekommittéer och  vi skulle gå igenom listorna och prata lite om verksamheten. Det är en grannlaga uppgift att fördela arbetet inför mötena, så det fanns en hel del att diskutera.

När jag höll på och städade inför mötet i förmiddags plockade jag bort den här boken från soffbordet. Den fick jag i julklapp och jag tycker att den är väldigt bra. Jag har aldrig läst något av Alex Schulman förut och blev verkligen glatt överraskad. Vilken författare han är!

Om boken kan man läsa:

Efter ett uppslitande gräl inser Alex att han bär på en vrede, ett odefinierbart mörker. Besatt av att ta reda på dess ursprung följer han ledtrådar som tar honom tillbaka till sommaren 1932 och vintern 1988, och de ödesdigra händelser som kom att förändra allt. 

I BRÄNN ALLA MINA BREV väver Alex Schulman samman tre perspektiv till en berättelse som överskrider både tid och rum. Med hjälp av autentiska brev och dagboksutdrag avtäcker han inte bara århundradets kärlekshistoria, utan även dess tragiska konsekvenser. Det är en gripande och djupt personlig skildring av passion och svartsjuka, och hur ett möte i det förflutna kan skapa svallvågor över årtionden

Han skriver om sina morföräldrar Karin och Sven Stolpe, om deras äktenskap och om Karins kärleksaffär sommaren 1932 med Olof Lagerkrantz. Jag blev alldeles fascinerad av historien och kunde nästan inte släppa boken. Två eftermiddagar underhöll den mig och jag kan inte låta bli att jämföra min lästakt med Sven Stolpes. Han läste tre böcker före frukost i stort sett varje dag. Han satte pekfingret högst upp till vänster på sidan och förde det diagonalt över den ner till höger hörn. Tio sekunder tog det för honom att läsa en sida och memorera den. Alex skriver i sin bok, att morfadern själv sade sig ha läst fyrtiofemtusen böcker.

Nu ska jag försöka få tag i boken Alex skrivit om sin alkoholiserade mamma, Karin och Sven Stolpes dotter Lisette. Glöm mig heter den.

Trevlig torsdagskväll!

onsdag 16 januari 2019

Kontorsarbete

Det har varit nästan -5º i natt och det var lite vitt på marken när jag kom upp i morse, men solen har visat sig och nu är det någon enstaka plusgrad, så det ser ganska behagligt ut. Jag tror att jag ska satsa på en promenad efter lunch. Jag glömde min mössa på Kupan igår kväll, så jag kan ju göra mig ett ärende dit och hämta den.

Mitt lilla minikontor
På förmiddagen har jag suttit vid datorn och lagt in SPF Klinteortens program för 2019 på föreningens hemsida. Alla har ju inte dator, men vi får hjälp av Vuxenskolan med utskrift av programmet, som vi sedan delar ut till alla medlemmarna i samband med årsmötet och om de inte kommer dit, sänder vi det med posten, så att alla ska få ta del av det. Jag fick ett korrektur från Vuxenskolan igår och det har jag läst och läst och läst. Nu hoppas jag att allt ska stämma. Föreningslivat kräver sitt, men man ska ju ha något att fördriva tiden med.

I kväll är det ännu ett föreningsmöte. Det är bostadsrättsföreningen här vid Odvalds som ordnar ett medlemsmöte där man kan få ställa frågor och förhoppningsvis få svar på dem eller komma med idéer och synpunkter. Underhållning blir det också. Vi ska få se bilder och höra berättas om en resa till Svalbard, så det blir nog en trevlig kväll.

Ha en fin piglördag!

tisdag 15 januari 2019

Tulpanens dag

Jag hade alldeles glömt bort att det är Tulpanens dag den 15 januari, men jag blev påmind.

En granne kom in och gladde mig med en vacker bukett!

💖

Rödhuvad sköldpadda

Tack för kommentarerna till mitt förra inlägg, men jag håller mig nog till den här bloggen i alla fall och krånglar inte till det med någon annan. Jag kommer säkert att hitta något jag inte gillar hos wordpress.com också och jag har redan upptäckt en del begränsningar som jag inte gillar.

Av Ernst Haeckel - Kunstformen der Natur (1904)
När jag var barn hade vi en granne som hade en sköldpadda. Det var nog ett väldigt exklusivt husdjur på den tiden och vi brukade stå uppe på balkongen och titta ner i deras trädgård, där den underliga varelsen, som var ganska stor, sakta gled fram över gräsmattan kedjad vid ett träd med andra ändan av kedjan fastsatt i ett hål i skölden. Det var en ganska sorglig syn och vi tyckte synd om den och hade lite svårt att förstå vad man egentligen hade den till.

Det var bra mycket bättre fart i min sköldpadda som for omkring här i natt. Den var så söt med sitt röda huvud och den lekte och sprallade och var så glad. Var den nu kom ifrån? Var i hjärnvindlingarna finns sånt här?

I dag skiner solen igen och det är någon enstaka plusgrad, men det blåser som attan. Det kunde jag konstatera när jag var ute i soprummet med lite skräp och så tog jag tagit fram bilen, för mågen ska låna den.

Själv ska jag till Kupan och jobba i eftermiddag och det räcker nog med promenaden dit som dagens motion. Annars hade jag kunnat ägna mig åt några sitårkar* fast jag är lite dåligt på det just nu. Stickat strumpor har jag inte gjort sedan jag stickade ett par till Åke av Luddeludd. Mina sitårkar tillbringar jag i tystnad framför dator- eller tv-skärm.

Han hade en präktig fäll, Ludde. Garnet var lite ojämnt och ganska stumt
och strumporna blev inte speciellt hållbara.

*Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt.

Trevlig tisdag!

måndag 14 januari 2019

Då gör jag väl....

..ett försök igen med mina vanliga blogginlägg, för hur det nu än är så saknar jag det dagliga bloggandet.  

Under den här bloggpausen har jag ingalunda varit overksam, förutom det som finns med i veckodagboken har jag suttit och funderat på att byta bloggportal ännu en gång. Det är ju så trist att det är så bökigt att kommentera i den här bloggen. Om man då försöker förenkla det för besökarna och använder popupfönstret försvinner möjligheten att svara på kommentarerna. Det är en stor nackdel tycker jag.

När jag började blogga 2004 använde jag blogger, sedan konstruerade jag en egen blogg, som tog mycket av min tid i anspråk, efter den hade jag one.com`s blog, men eftersom jag inte var nöjd med den gick över till wordpress.org på min domän hos one.com. Ett tag bloggade jag på Dax.se och så hade jag en blogg på Binero en kort tid också, men det var bara ett prov och jag fick pengarna tillbaka.

Men jag har ju faktiskt aldrig testat wordpress.com! Hur är det med er, mina kära besökare? Ni är ju många som använder wordpress.com - fungerar det bra för er? Och orkar ni och givetvis alla ni andra också,  hänga med i ännu en flytt? För även om jag hävdar att jag skriver bara för mig själv och för att jag tycker att det är roligt, är det ju så fantastiskt roligt att upptäcka att andra vill läsa om vad en snart 80-årig källing håller på med.

På prov har jag startat Ingrids blogg och jag fick en rätt bra adress: https://ingrids.home.blog. Kom gärna med synpunkter!
 
I dag har vi ett strålande vackert vinterväder, men det blåser hemskt och i morse var det en minusgrad, så jag valde att sätta en bulldeg i stället för att gå ut. Nu är bullarna gräddade och klara och nu ska jag gå och tvätta håret, för om ett par timmar ska jag vara vid frissan, för att få håret avkortat en bit.

Trevlig fortsättning på måndagen!

söndag 13 januari 2019

Dagbok v 2 2019

Det passar ju bra att de är vita, för i dag är julen slut.
13. Söndag +1º Vaknade ganska sent efter en tråkig natt med flimmer och dumma drömmar. Ute är det grått och det har kommit ett litet tunt snötäcke på morgonen. Få se om det klarnar upp under dagen, så att det känns lockande att gå ut, annars får det bli inneaktiviteter i dag också.

12. Lördag +3º Satt vid datorn på förmiddag och sen åkte jag och handlade på Konsum, hem och lagade lunch och på eftermiddagen läste jag färdigt julboken. Åh, så bra den var!! Satte på tv:n och såg Den tatuerade änkan på SVTPlay. Jag har sett den förut, men den tål att ses om. Lars Molin kunde verkligen få till det. 

11. Fredag  +4º Började dagen med att agera brevduva för bostadsrättsföreningen och delade ut inbjudningarna till ett medlemsmötet. Det klarnade upp fram på dagen, men jag satt och läste halva julklappsboken Bränn alla mina brev av Alex Schulman. Ändrade timern till utebelysningen. Det märks att dagarna blivit längre.

10. Torsdag +2º Från molnen föll det en och annan snöflinga då och då. På förmiddagen skrev jag protokoll från gårdagens SPF-möte och ringde och bjöd in sammankallande till ett nytt möte nästa vecka.Tog en promenad (Klinterundan) efter lunch. Var i Lokalen och plockade ur diskmaskinen.

9. Onsdag +4º Det småregnade på förmiddagen. Styrelsemöte med SPF i Lokalen, när det var slut dukade jag och gjorde i ordning där för kvällens kurs i HLR, hann precis hem för att se "Hemma igen" på tv. Kl 17.30 gick jag till Lokalen och kom hem därifrån vid 21-tiden. Full dag med andra ord.

8. Tisdag +5º Plockade bort allt julpynt. Gick till Konsum och handlade. Strök alla de ordinarie dukarna och la på dem. Flyttade krukan med den stora sliderankan till baksidan och snyggade till utanför ytterdörren. Loggade in på datorn och började på den här januaridagboken. Lite ordning måste man ju trots att ha på vad som händer. På kvällen: Var nere i Lokalen och hjälpte till att flytta in bord o stolar.

7. Måndag +4º SPF: Laila här på eftermiddagen. Vi skrev ut aviseringarna mm inför kommande årsmöte. BRF: Gjorde i ordning en kallelse till ett medlemsmöte.

söndag 6 januari 2019

Tok gjorde som stolle sa

Förlåt Gerd! Förlåt! Du är helt klart ingen stolle, men jag läste ditt inlägg om Verifieringsrobotar och nu har jag gjort som du; har kommentarsfältet som ett popupfönster i stället för inbäddat. Vad jag kan se är enda nackdelen med det, att man inte har någon möjlighet att svara på kommentarerna, men är det någon som ställer en fråga eller kommer med ett påstående som kräver ett svar, går det givetvis att lämna svar i en egen kommentar, så det ordnar sig nog. Nu ska det bara vara att bocka i att man inte är en robot, så ska det var klart att sända sen.

Trettondedag Jul är det i dag och det firar vi till minne av när de tre vise männen, Kaspar, Baltsar och Melker, kom till Betlehem för att leta efter Josef och Maria och judarnas nyfödde kung, Jesus. När de fann honom överlämnade de gåvor i form av guld och rökelse och myrra.

I Spanien är den här helgen stora julklappshelgen för de spanska barnen. Under natten besöker de ”magiska kungarna” alla spanska hem när familjerna sover, för att lämna presenterna. Den 6: e januari är med andra ord Spaniens julafton. Så jag vet två gossar som är glada i dag. Eric och Oscar, kusin Görans barnbarn som bor i Madrid.

Förr, på den tiden det var full fart på Stenstugu brukade vi alltid vara bortbjudna på släktkalas på trettondagsafton, så trettondagen brukade vara  en riktig vilodag. Gårdagskvällen tillbringade jag framför tv:n, men det blir lite festligheter trots allt den här helgen i år också, för jag är bjuden till en granne i eftermiddag.

Ute är det en ganska fin dag med nästan ingen blåst och någon enstaka plusgrad och även om  solen är dold bakom ett molntäcke är det ordentligt dagsljus. Man får vara glad för det lilla!

Trevlig Trettondedag Jul!

lördag 5 januari 2019

Totalt förvirring.....

...uppstod på nyårsdagen och inte klarnade det så mycket igår. Jag talar om Jonas Gardells senaste mästerverk De dagar som blommorna blommar, för som ett mästerverk beskrivs det av några recensenter i alla fall. Jag var ju tvungen att ta reda på vad kultureliten tycker om serien och jag fick inte speciellt mycket medhåll.

Jag fattar ingenting! Efter två avsnitt är i stort sett Torbjörn, som har en tydlig karaktär, den enda person jag fått något grepp om. De andra är som några konstiga skuggfigurer. Jag har fattat att det är tre olika familjer, men vem som hör till vilken familj lyckas jag inte reda ut.

Man rör sig i flera tidzoner. Det är 70-tal i den ena scenen och 90-tal i nästa, så  ena gången är de barn, i nästa scen är de vuxna och så är de barn igen. Man får inget grepp om någonting. Eftertexterna där de tre familjerna presenteras rullar så fort, så dem har man inte heller någon hjälp av. Jag kollade rollistan på Wikipedia, men där finns inte familjekonstellationen med, så det blev jag inte mycket hjälpt av.

Förmodligen är det jag som inte fattar det fina i kråksången, med en sorglig historia verkar det vara och det är onekligen synd om människorna. Sorgligheterna ska visst eskalera i sista avsnittet som går på måndag.Hoppas att det klarnar då, för lite synd är det om mig som sitter där och känner mig som en dumskalle, som inte kan uppskatta  sådant som andra klassar som mästerverk. Serien finns på SVTPlay, så jag får väl försöka se den i repris, så kanske jag fattar vad Jonas Gardell vill med sin tv-serie.

Nu glimtar solen till!

fredag 4 januari 2019

Vet du var det innebär.....

....att vändbädda?

Jag har bytt lakan i sängen i dag och då kom jag att tänka på förr i tiden när jag vändbäddade. Det var ett bra sätt att dra ut på tiden mellan tvättarna, samtidigt som man nötte lakanen jämt.När vi var nygifta var vi fem vuxna personer i hushållet, så det blev flera omgångar för tvättmaskinen när det var dags för lakansbyten.

Vändbäddningen innebar att man tog ur lakanen ur sängen, vädrade dem och bäddade sedan med överlakanet som underlakan och underlakanet som överlakan. Den del av underlakanet som legat under kudden var ju rent och fräscht och passade bra att vika ner i överkanten av täcket. I dag är det här sättet att bädda knappast använt, eftersom alla har påslakan numera, men jag har kvar några överlakan som jag använder på sommaren, när det är riktigt varmt och  det räcker med att ha ett svalt lakan på sig.

F J G - Fredrika Jacobsson Gunnar
När jag och mina systrar gifte oss fick vi en fin uppsättning med lakan, örongott  och handdukar som mamma sytt. Överlakan med handvirkade spetsar och broderade monogram.  IS (Ingrid Svanborg) stod det på mina, för när mamma sydde dem visste hon ju inte vilka initialer en eventuell make skull ha.

Efter många års användning är mammas lakan och handdukar utslitna och används numera till fönsterputsning, om det finns något kvar av dem. Lakanet här intill är det enda med monogram som jag har kvar och det är ett arvegods från en gammal avlägsen släkting och det är mitt sommarlakan vid värmeperioder. Få se om jag får någon användning för det i sommar??

Nu har tvättmaskinen tystnat, så det är dags att hänga upp tvätten.  Sen blir det inte så mycket mera gjort här hemma, för en snuvig Kupanmedarbetare ringde igår kväll och ville ha en sjukvikarie och jag lovade att ställa upp i eftermiddag.

Trevlig fredag!

torsdag 3 januari 2019

2018 - Ett foto i månaden

Många olika sätt finns det om man vill göra en årssammanfattning. Min vanliga årskrönika finns nu under rubriken 2018 här ovanför, men här kommer en kortare version:


Fröjel kyrka den 25 januari

I februari var jag i Puerto de la Cruz i tre veckor

3 mars och våren är på gång

Masshagen 17 april

Sista veckan i maj  var jag på Sicilien

23  juni och körsbären började mogna

1 juli på Klinten

8 augusti och medeltidsveckan gör stan full av folk

9 september, äntligen lite regn

 

I mitten av oktober var jag på Mallorca en vecka

7 november

18 december
Fotona är klickbara om du vill se dem i en större version!

Det har snöat i natt....

...och när jag druckit mitt morgonkaffe tog jag på mig och gick ut och skottade uppfarten. Det var jätteskönt ute! Solsken, ett par minusgrader och nästan stilla. Vilken skillnad mot gårdagens oväder. När jag skottat färdigt klädde jag mig lite ordentligare och gick ut på en Klinterunda.

Det var ett idealiskt underlag för den här typen av broddar. De fungerar som bäst när det är snö eller isigt underlag

Yngsjöbrodden är behändiga att ta av och på. Jag brukar vara försedd med en plastpåse som jag kan lägga dem i när jag ska gå in i en affär, för med de här taggarna är det helt uteslutet att ha dem på inomhus.

Jag har andra broddar också, som jag köpt på Apoteket, men dem litar jag inte på och absolut inte om det är isigt. Då är Yngsjöbrodden bäst trots att den bara sitter under fotbladet!

Det är inte så mycket vatten i Robbjensån som det borde vara den här årstiden
Undrar vems cykeln är? Den har stått där ett tag nu.
Det är lugnt och stilla på Donnersgatan som vanligt
Jag undrar vad det ska bli i de här lokalerna, som stått tomma i över ett år nu
Nästan hemma
Det var verkligen en skön promenad och jag kände mig mycket lättare till sinnes när jag kom hem, än när jag gav mig iväg. Det är trist när man blir sittande inomhus en hel dag, som det blev igår. Man kan läsa och lösa korsord och så se på tv förstås, men det blir lite andefattigt.

Trevlig torsdag!

onsdag 2 januari 2019

Stormen Alfrida

Pling...sa mobilen i morse. Ett sms redan kvart i åtta? Jag misstänkte genast att det var från GEAB och visst var det så; Strömlöst i Klinte, Fröjel och Eksta. Felsökning pågår. Beräknas klart  2019-02 12.00. Här har vi dock ström och det är ofta så att avbrotten drabbar södra delen av Klintehamn, medan vi här i Odvaldsområdet klarar oss.

Så länge jag bodde på Stenstugu hade jag total koll på väderleksläget, för ligger man under ett plåttak hör man regn och blåst, men så är det inte här. I natt har det blåst upp till orkanstyrka i byarna, men jag har inte hört någonting. I och för sig kan det vara skönt, men på samma gång känner man sig nästan lite isolerad. Här vet man inte alls vad som väntar förrän man gläntat på persiennen och tittat ut.

När det blev ljust kollade jag läget och på baksidan var enda spåren av nattens oväder, att grannens julgirlang slitit sig och kommit in till mig och på framsidan hade krukorna med ljung blåst omkull. Nu har jag lyft in dem i kökshörnan och där står de bra tillsammans med granbocken.

2019 inleds alltså med storm och årets upplaga kallas för Alfrida. Lite lätt kornsnö far dessutom i luften då och då. Lillnyårsdagen 2015 inleddes likadant och då hette stormen Svea och bara drygt en vecka senare var det dags för stormen Egon, som ställde till en hel del elände..

Kristers svärföräldrar är på ön och de skulle komma ut till mig i dag på lunch, men har lämnat återbud. De vill inte ut och köra på okända vägar när det blåser så hemskt. Gotlandsradion varnar och varnar och vädjar till folk att hålla sig hemma, så det är väl klokt av skåningarna att de håller sig i Visby, men lite tråkigt för mig givetvis.

Pling....sa mobilen igen klockan 11.20 - Strömlöst i Klinte, Fröjel och Eksta.
Felsökning pågår. Beräknas klart 2019-02 16.00.
Stackars de, som hör till de här områdena, för nu har de varit utan ström länge och även om det bara är någon enstaka minusgrad, så vet man hur kallt det blir inomhus om man inte kan elda. Enligt radion är ca 9000 hushåll på ön utan ström, så jag känner mig verkligen privilegierad som kunde värma min glögg i micron.

Trevlig Leilnöiårsdag!

tisdag 1 januari 2019

Gott Nytt År!

Visst är det lite speciellt när det blir ett nytt år. Det känns på något sätt som om man får en ny chans, men vad kommer 2019 att innebära? Hur kommer den här vintern att bli och sommaren? Jag hörde på radion att redan nu är grundvattennivån här på ön på tok för låg. Vad händer om det blir en lika varm och nederbördsfattig sommar i år som förra året. Det finns många frågetecken och många anledningar till oro.

Nyårsafton, som vi firade här hos mig för första gången, blev en trevlig kväll med god mat och förutom Bosses hummer, så hade Eva med sig en underbar lammsadel och råstekta grönsaker. Det var hur gott som helst och vi tog det i lugn takt. Sista halvtimmen innan tolvslaget tittade vi på sändningen från Skansen och Persbrandt skötte sig tycker jag. Vid tolvslaget hördes det några smällar här på Odvalds och Fridolf blev lite rädd, men det var inte så farligt. Annars var det en lugn kväll.

Bosse bidrog med sin goda gratinerade hummer
När jag kom upp i dag och fått på mig kläderna, gick jag ut till soprummet med hummerskalen och då upptäckte jag att det var riktigt skönt ute, även om det blåste en del, så jag bestämde mig för att gå ut på en promenad. Och det var flera än jag som kommit på samma tanke, för jag mötte många, både bekanta och obekanta. Det blev en hel rad med GottNyttÅr-hälsningar.

Nu blev jag tvungen att googla
När jag kom ner till Donnerska Parken fick jag se den här skylten om cykelleden och började fundera över hur länge den suttit där, för jag kunde inte komma på att jag sett den förut. När jag kom hem googlade jag och det verkar som om de gamla skyltarna bytts ut mot de här rödvita någon gång under sommaren. Något som gått mig helt förbi!

Första januari 2019 och flaggan vajar över Odvalds.
Jag hade ju hört på radion att det skulle blåsa, men inte var det så farligt, så jag blev onekligen lite förvånad när jag fick se på helagotland.se, att SMHI har gått ut med en klass 2-varning. På grund av en annalkande stormen tvingas Destination Gotland nu att ställa in samtliga turer till både till Nynäshamn och Oskarshamn under onsdagen. "Vi beklagar störningarna", säger vd Christer Bruzelius till de 5 000 personer som påverkas av beslutet.

Det är bara att hoppas att prognosen inte stämmer, så att det inte blir så illa som befarat. Jag har för säkerhets skull ställt in min lilla granbock i lä, så att den inte ska flyga iväg någonstans.

Ha en fin nyårsdag!